Author Archives: Gisela

Ivar Josefsson

Leave a comment

Filed under Uncategorized

Viktor Engström

Teknikutveckling

På gott och ont

I de många skönlitterära skrifter, gamla som nya, som handlar om teknikutveckling finner man mycket att fundera på. Det första jag slås av är den fantastiska bredden på spektrumet man har när man fantiserar själv, och när man läser om, teknikutveckling. Det finns inga gränser, hämningar eller tillbakahåll när det kommer till vad tekniken så småningom kan åstadkomma. Det är nästan lite skrämmande ibland när man läser om någonting futuristiskt inom tekniken. Om man sedan funderar på hur det är idag och vad man skulle kunna åstadkomma med dagens kunskaper inom ett visst område blir man ännu mer överväldigad. Total förintelse, evig energi. Går man sedan vidare med tanken och funderar på vad människan skulle kunna göra med tekniker som ännu bara finns i fantasin, så är gränserna som bortblåsta av fantasins stormvind. Tänker man på hur det var i den allra vildaste fantasin att människan någonsin skulle kunna flyga på 1800 – talet så blev det verklighet 1903 när bröderna Wright gjorde den första kontrollerade flygningen med motor. Det som idag anses vara omöjligt kan mycket väl bli vardagsmat i framtiden, det har historien bevisat flertalet gånger.

I litteraturen skildrar man ofta faran med teknikutveckling och dess destruktiva egenskaper. I ”en världsomsegling under havet” av Jules Verne så är det en man vid namn Nemo, som har upptäck många tekniska lösningar bland annat en oändlig källa till energi. En revolutionerande upptäck som skulle lösa många problem åt människan, men Nemo anser att mänskligheten är för girig, stridslysten och dumstridig så det skulle göra mer ont än gott om tekniken blev känd. Detta fenomen återfinner man i många science fiction böcker och filmer. I många situationer ser man till exempel utomjordingar som har mycket mer avancerad teknik än människan. Från utomjordingarnas synpunkt ses ofta mänskligheten som en mycket primitiv, girig och naiv ras och att människan inte är mogen för denna teknik. Kanske är vi primitiva och något dumma. Och vissa eller rentav många av de tekniska framsteg som gjorts har skapat mycket skada.

Dessa tekniska framsteg och uppfinningar har varit i just militärt syfte. Man får dock inte glömma att det finns mycket finansiering bakom den militärtekniska utvecklingen och att det har även lätt till många civila tekniska framsteg som haft en militärteknisk grund. Men teknikutvecklingen har även gjort väldigt mycket gott åt mänskligheten. Utan tekniska lösningar av alla de slag tror jag våra liv och människans existens skulle vara drastiskt mindre händelserik och vi skulle ha massa grundläggande problem. Det som en vanlig människa dagens moderna samhälle uppfattar som ett stort problem i livet, är kanske inte ett speciellt stort problem om man tänker på hur illa det faktiskt kunnat vara. Tänk på det nästa gång du tycker något är jobbigt. På det stora hela tror jag att teknikutvecklingen har gjort mer gott än ont för mänskligheten. Det är definitivt så att det gett upphov till mycket ont, men också mycket gott. Tekniska lösningar har löst oräkneligt många problem för mänskligheten inom en massa områden så som medicin, livsmedel, kommunikation, transport, säkerhet, boende etc.

Människan är girig och vill alltid ha mer. Detta kan ofta ses som en negativ egenskap. Vissa är mer giriga än andra men alla har vi någon önskan om att ha lite mer av någonting. Utan människans girighet skulle man antagligen inte kommit så långt eller haft så mycket driv i teknikutvecklingen. Man skulle kunna säga att utan alla dessa destruktiva ting som teknikutvecklingen åstadkommit så skulle inte heller alla de goda ting som finns ha åstadkommits. ”Det finns inget ont som inte har något gott med sig” som man brukar säga.

Leave a comment

Filed under Uncategorized

Mathias Edberg

Är teknikutveckling ett resultat av människans instinkt att överleva men dess väg till undergång?

 

Människan har sedan urminnes tider strävat efter bättre teknik som både skapar en bekvämare och enklare vardag men också för att öka sin popularitet, makt och inflytande.

När de allierade, Ryssland, England och USA stormade in och tog Berlin 1945 under andra världskriget så anordnades en parad för att fira vinsten över Nazisttyskland. England och USA visade stolt upp sina nyligen utvecklade stridsvagnar men sedan var det Rysslands tur. Ett dovt mullrande tonade upp sig nerifrån paradgatans början och hundratals enorma stridvagnar plöjde fram över gatan, en helt ny genration stridsvagnar som man aldrig hade sett maken till innan. Amerikanerna och britterna blev riktigt överrumplade och inte alls glada över uppvisningen.  Vad var det Ryssland ville visa med den här gesten?  Vad var meningen med att med hjälp av sin teknik förlöjliga sina vänner på det sättet? Var stridsvagnarna en symbol för att visa att det de inte hade lidit några ekonomiska förluster utan hade mer än tillräckligt för att utkämpa ett krig till.

Svaret ligger både i människans och även i djurens natur. Allt liv på jorden vill föra sina gener vidare. Varför lever inte alla människor under samma tak, med samma nationalitet, alla länder som bara ett land? Det finns en viss strävan för att bli bäst och starkast.

Från första början då de första Homo Sapiens började ockupera jorden så var det rå styrka som var det viktigaste. Den som kunde slå hårdast och fälla det största bytet var också den som kunde föra sina gener vidare. Men efter ett tag då människan började lära sig använda verktyg gavs vilken man som helst möjligheten att bli den starkaste i stammen. Klubban, hammare, yxan, pilbågen, armborstet och pistolen. Den som hade det nyaste vapnet hade en fördel gentemot de andra.

Men nu i modernare tider så behöver vi inte kriga för att överleva, mat får ju alla. Men ändå så fortsätter teknikutvecklingen att kontinuerligt skapa ny teknik. Människan har inte nöjt sig med att ploga fält och åka med sin häst och vagn in till staden för att gå på marknad. Det finns fortfarande hot för ens existens. Inte direkt mot individen men mot kulturen och arvet. Att föra sin religion, samhällstro och kultur vidare är viktigt för alla. Olikheten mellan människor kan vara ett av skälen till vår teknikutveckling, åtminstone inom krigsföring. Kriget mot terrorn ifrån mellanöstern, oroligheterna mellan Nord- och Sydkorea och de gamla tvisterna mellan Ryssland och USA är ett fåtal exempel på moderna konflikter som grundar sig i olikheter. Man ser olikheten som ett hot mot sin egen överlevnad. Det är precis det som hände mellan USA och Ryssland. Nationerna hade olika styrsätt och de avskydde varandras sätt att styra. Rädslan att den andres ideologi skulle spridas över sitt egna land var en av anledningarna som startade kalla kriget. Kapprustningen påbörjades och hela världen sattes i skräck i väntan på att atombomberna skulle falla. Teknikutvecklingen blev i sig ett verktyg eller ett vapen som spred fruktan och höll de båda länderna i schack.

 

 

Det är inte förrän på senare tid som det har blivit så uppenbart vad vår teknikutveckling kan leda till. Det finns hundratals filmer som varnar för framtidens problematik.  ”The day after tomorrow”, ”I´robot”, ” I am legend” och ”2012” är bara några av de filmer som försöker sprida budskapet om risken med människans teknik. Och vi ska inte ens nämna alla Sci-fi böcker om apokalypser och dystopier. Vår litteratur nuförtiden liknar mycket romantikens hat mot teknikutveckling på 1800-talet. Detta citat av Carl Sagan, astronom och författare, sammanfattar vår vårdslöshet:

” We´ve arranged a civilization in which most crucial elements profoundly depend on science and technology. We have also arranged it so that almost no one understands science and technology. This is a prescription for disaster. We might get away with it for a while, but sooner or later this combustible mixture of ignorance and power is going to blow up in our faces”

Har vi oss själva att skylla för vår instinkt eller ska vi som överlägsen ras på jorden ta ett större ansvar? Finns det hopp för mänskligheten, hopp om att vi själva ska förstå vad vi gör mot oss själva eller ska vi behöva uppleva en atombombsmassaker eller en ny istid innan vi förstår att vi är tvungna att ändra vår livsstil.

”It has become appallingly obvious that our technology has exceeded our humanity” Albert Einstein

 

 

Källor:

http://www.quotegarden .com/technology.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Sagan

Leave a comment

Filed under Uncategorized

Henrik Wiberg

Att skapa framtida behov

I dagarna innan jul satt jag och funderade över om jag skulle passa på att köpa en ny mobiltelefon, den är trots allt 6 år gammal. Efter att ha rotat runt i djungeln med telefoner insåg jag att man nuförtiden kan dela in mobiltelefoner i två olika grupper, surftelefoner och icke surftelefoner.  Säljarna i de olika butikerna jag besökte förklarade brinnande om de enorma fördelarna en surftelefon ger.
Mina tankar susade iväg till någonting jag läste om i boken ”Ett Svenskt geni” av David Lagercrantz, vilket jag nu sammanfattar nedan.
För tolv år sedan infördes det första kommersiella satellittelefonsystemet IRIDIUM. Möjligheterna var oändliga med täckning över hela jorden och inom några år skulle varje människa äga en egen satellittelefon. Satellittelefonerna ansågs så nyskapande och revolutionerande att man sa att de tillhörde den tredje generationens telefoner, även känt som 3G. Satellittelefonerna slog dock aldrig igenom och istället blev det UMTS som blev den nya tekniken som används i mobiltelefoner och som således numera kallas 3G.
Urvalet av vilken teknik som segrar på den internationella marknaden är aldrig självklar. Teknikutvecklingen skulle kunna ses som början av en process där det handlar om att hitta en teknik som kan gynna många människor i rätt tid. Kan det således vara så att en innovation inte får ligga för långt fram i tiden då den uppfinns? Jag tror att alla sorters nyskapande idéer på något sätt har växt fram ur och påverkats av sin omgivning med både hänsyn till tid och kultur. En satellittelefon skulle till exempel inte kunnat uppfinnas under stenåldern. Olika tekniker hör till tiden och folket.

Ofta har man hört meningen att ”detta är framtiden”, det är dock långt ifrån alltid det blir så. Många människor spekulerar om hur framtiden kommer att se ut, det finns till och med personer som har det som yrke. Finns det verkligen någon människa som kan förutsäga hur framtiden kommer att se ut? Vad som blir populärt och vilka behov folket kommer att skapa, för nog är det så att med ny teknik följer nya behov. Att ständigt vara uppkopplad mot internet har skapat helt nya förutsättningar vad gäller spridandet av information och kommunikation.  Hur många ungdomar har till exempel inte som daglig rutin att läsa det senaste på Facebook.

År 1996 sa den dåvarande IT-ansvariga ministern Ines Uusman att ” Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet”. Trots detta är det precis vad många människor gör idag, det finns till och med människor som skulle ha det svårt att klara sig en hel dag utan att ha tillgång till internet. Jag tror att ett behov är vad man gör det till och det går inte (alternativt är mycket svårt) att förutsäga vilka behov vi kommer att skapa i framtiden.

Istället för att fundera om din nya mobil är kompatibel eller inte med framtida programversioner bör du kanske istället ställa dig frågan, vilka behov har jag just nu och inom en kort framtid? Behöver jag verkligen skapa ett nytt behov eller klarar jag mig med det jag har?
Har jag ett behov av att kunna läsa tidningen oavsett var jag är, måste jag kunna chatta dygnet runt? Behöver jag verkligen skapa mig ett nytt behov, eller är jag nöjd med de jag redan har?

All teknik blir gammal, förr eller senare.  En dator som är mer än 15 år gammal är nuförtiden antingen en exklusiv retropryl eller ämne för ett hysteriskt skämt. Utvecklingen går och har alltid gått skrämmande fort för många och av någon anledning tycks människor alltid tro att teknikutvecklingen går som snabbast i nuet, kanske just eftersom att inte alla tidigare innovationer förs vidare. Av denna anledning verkar det som att det uppfinns mest i nuet. Jag är därför försiktig med att säga att teknikutvecklingen nu går snabbare än någonsin.

Framtiden är svår att förutse och jag antar att det är det som är charmen med framtiden. En sak är dock säker, all teknik blir gammal så välj en som passar för stunden.

Leave a comment

Filed under Uncategorized

Dennis Törngren

Ligger framtiden i rymden?

”Det finns ting som är oändliga: Universum och människans dumhet och när det gäller universum är jag inte helt säker” sa Albert Einstein 1955. Som citatet visar på är rymden något vi inte vet så mycket om och att vi är naiva nog för att för att tro att vi kan behärska det. Under de senare decennierna har rymden allt trängt sig in närmre på våra liv. Ända sedan Neil Armstrong 1969 satt sin fot på månens yta och sagt den magiska ordföljden ” That’s one small step for man, and one giant leap for mankind ” så har mänskigheten haft stora funderingar om vi skall fortsätta våra liv på en annan livsduglig planet än denna. Rymden har också skapat tankar om resor för att upptäcka nya former av naturer och vad som egentligen väntar där ute.  Det är nyfikenhet och spänning som lockar oss och driver oss till att bedriva denna forskning.

Innan jag skrev detta arbete såg jag filmen ”Pandorum” av Christian Alvart från 2009. Utan att gå in djupare på handlingen, vilket kan läsas om på internet, så kan jag kort säga att närmare 59000 människoliv går till spillo ute i rymden. Allt detta på grund av en enda mans svaghet och att han tilldelats för stora befogenheter. I det stora hela skall en farkost färdas med sextio tusen människor genom rymden för att kolonisera en planet. En film som tydligt visar på människans brister och som berättar för oss väldigt tydligt att människan är smart men en individ som är känslodriven och opålitlig. Det förklarar tydligt på komplexiteten i att utföra långtidsexpeditioner där ett fåtal personer skall få tillit för något ansenligt, vilket är en stor faktor under rymdfärder.

Skall vi lita på att människan som art är kapabel till långa rymdexpeditioner?  Om man läst lite i historien om den första månlandningen kan man visa på att det är mycket möjligt. Under färden till och från månen stöter astronauterna på stora hinder och problem. Men genom enorm uppfinnighetsrikedom och intelligens så skapar man lösningar på dessa problem som man aldrig trodde skulle vara möjligt. Exempel på dessa lösningar kan vara den anordning som kontrollerade syret till farkosten som slutade fungera och gjorde att personalen nästan dog. Men problemet löstes med en penna, lite papper och ett gummiband. Detta lyckades genom ett mycket starkt samarbete från markpersonalen och astronauterna. Detta är ju bara ett av alla exempel som visar på människors välvilja för andra och deras goda hjärta. För att överleva i extrema miljöer krävs även något. Detta ”något” kallas för Intuition och intellekt, något som är otroligt komplext att skapa i en maskin. Denna lilla del som skiljer oss från maskinerna tror jag har en stark påverkan. Att resa i rymden beror inte endast på de maskinella delarna, inte heller att någon skall behålla en kontrollerad och stabil miljö. Vi måste alltid förutsätta att problem kan uppstå, på grund av ”den mänskliga faktorn” vid konstruktion och när oförutsedda problem dyker upp krävs den lilla skillnaden många gånger för att lösa problemet. Gör inte detta oss lämpliga för denna typen av uppdrag? Det finns ingen programmering som kan ersätta en människas förmåga att dra logiska slutsatser!

Man kan tycka att vi människor många gånger ser oss själva som lite mer intelligenta än vad vi många gånger är. I romanen En liftares guide till galaxen skriven av Douglas Adams år 1979 så nämner man en konflikt mellan människor och delfiner. En konflikt som i enkelhet handlar om vilken av dem båda som är den intelligentaste varelsen på jorden.” Människorna påstår att de har krigat och haft en enorm teknikutveckling, haft stora konflikter som involverat hela jorden och varit mycket komplicerade att lösa. Detta samtidigt som delfinerna bara har legat och lekt i vattnet. Delfinerna säger att deras art är den smartaste individen på jorden på exakt samma grunder”. Ett mycket skämtsamt moment i boken men också ett tydligt steg som visar på människors trångsynthet. Jag tror mycket väl att vi människor är intelligenta nog för att inse att våra val många gånger är fåfänga. Men på något sätt intalar vi oss själva att det är så de skall vara. Vi är alltså experter på att spåra in på saker och sedan ha det svårt att lämna detta. Ta oljan som exempel, något så enormt omtalat! Vi vet att det är dåligt för det levnadssystem som finns på jorden. För att förklara bort detta så används det mycket vanliga styrmedlet ekonomi. ”Vår ekonomi är lika så känslig som varje del i miljön” Citat av USA premiärminister från filmen The Day After Tomorrow Ressigerad av Roland Emmerich 2004. För att möjliggöra storartade rymdresor tror jag människor måste vidga sina sinnen och släppa det som skapat de problemen vi har idag. Som Albert Einstein själv sa:
“Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.”

Dessa är alla faktorer till att vi står där vi står idag. Jag menar människor är bra och smarta individer. Men som många forskare och vetande har insett så har människor vissa grundläggande brister. Inte minst så är citatet av Albert Einstein i början av texten ett mycket klart exempel på en man som insett våra brister. För att förklara detta mänskliga felrum så har vi något som vi själva kallar ”den mänskliga faktorn” vilket jag tror är det största hindret till rymdfärder utanför vårt lilla solsystem i en oändlig rymd. Samtidigt som jag har fått uppfattningen att vi mycket väl är kapabla till att skaffa fram den kunskap som krävs för att göra detta. Rymden är ett stort mysterium som kanske aldrig får ett svar. Men med mänsklighetens ständiga strävan efter utveckling så ökar våra chanser exponentiellt jämfört med om vi hade sett till kolkraften.

Leave a comment

Filed under Uncategorized

Jimmy Eliasson Malmer

Framtidens teknik – mänsklighetens storhet och öde

“He had been in the middle of some deep thinking. He continued to reflect for a second about his mission. Was this a suicide-mission? Bringing a Rapier into the middle of hostile space to spy on the Amarr, with only a cloak between him and the terrifying forces of the holy empire. The empire that had his people enslaved for centuries.
- “Shiptypes?” he asked again. A bit stressed this time.
- “Battlecruisers with interdictor support. Currently 11 ships and rising.”
He only had a split second to think about what order he should give when the alarm went off, and a small ship showed up on screen. It was about 70 meters long, hazel and in the shape of a miss formed half circle.”

Detta var ett utdrag ur novellen ”Just a number” av Jimmy Eliasson Malmer. Novellen utspelar sig långt in i framtiden. Långt efter människan först koloniserat rymden. Det är krig, och många människor dödas varje minut av enorma rymdskepp bestyckade med både lasrar och missilplattformar. Med detta ställer vi oss frågan: Gör tekniken verkligen gott för dessa människor, eller hade de klarat sig bättre om de varit kvar på jorden utan denna futuristiska teknik?

Teknikutvecklingen idag har gjort mycket bra för oss. Den har gjort saker och ting lättare för oss genom att slitgöra människor tidigare var tvungna att göra idag kan göras av maskiner . Men har detta verkligen gjort oss lyckligare? När man tittar på TV ser man ibland program om folk som lever helt utan modern teknik. Folk som medvetet avskärmat sig från den moderna världen. Beror detta verkligen på att de har en rädsla för utomstående, eller ser de något som vi inte ser?

Wikipedias svenska artikel om lycka säger följande: ”Om han anser att det egna livet är meningsfullt och innehåller saker han värdesätter, exempelvis nära relationer och arbetsglädje, så är han “lycklig” (…) ”. Med detta menar den anonyma skribenten att livet behöver kännas meningsfullt, tex genom ”arbetsglädje”, för att lycka ska uppstå. Kan detta vara en indikation på att vi blir mindre lyckliga om vi ”slipper” göra allt eftersom maskiner gör det för oss?

Men om man bortser från ”lyckan”, på vilket sätt har tekniken fört vår civilisation framåt? Tekniken har genom århundradena varit en verktygslåda för oss människor. Denna verktygslåda har byggts ut och omformats under hela vår utveckling. Vi människor är konstruerade på ett sådant sätt att vi är ganska skeptiska till nya saker. Detta är i grunden endast en försvarsmekanism som gör att vi helt enkelt ska vara mycket försiktiga med saker vi inte vet så mycket om för att inte riskera att bli skadade eller tom dödade. Enligt min uppfattning har dock detta skydd ”försämrats” med åren, då vi helt enkelt blivit för vana vid nya saker. Jag skulle tro att personen som uppfann hjulet inte var så uppskattad innan de övriga människorna insåg att den där runda saken faktiskt kanske kunde vara rätt användbar; vilket förmodligen tog sin lilla tid. Idag accepterar vi ny teknik på rullande band. Smartphones, sportbilar och rakapparater är bara exempel på produkter som tas fram många nya varje år. Om man sätter detta i perspektiv till 1800-talet då ångloket kom, har vi mycket mer tillit till tekniken idag. Folk trodde nämligen att kroppen inte skulle klara av farter högre än 30 km/h, vilket då skulle resultera i direkt död. Även om missöden med tekniken händer, känner vi oss mycket säkrare med teknik runtom oss idag. Men betyder detta att tekniken är säkrare idag? Jag säger både ja och nej. Varför? Kraven på säkerheten när det gäller farliga maskiner har blivit enormt mycket högre det senaste århundradet. Dock har dessa maskiner blivit mycket starkare och snabbare. Detta resulterar i att risken för att en olycka med något tekniskt skulle hända är mycket lägre, men när en olycka väl händer är den idag mycket värre.

Men många människors död idag beror inte på olyckor. Vi människor är konstruerade att vara själviska. ”Selfishness is the greatest curse of the human race” lyder ett citat av William E. Gladstone, politiker i Storbritannien under 1800-talet. Vapen, krig och död. Allt detta beroende på att människor inte klarar av att samsas om saker och ting, utan tar till våld för att få det de vill ha. Eftersom vi som ras är så själviska och maktbenägna är det ett sorgligt faktum att väldigt mycket av teknikutvecklingen skett genom krig. När det kommer till krig är vi människor beredda att investera hur mycket resurser som helst i att få fram teknik som är bättre än motståndarens.  Låt oss ta något så enkelt som GPSen i din bil. GPS (Global Positioning System) började utvecklas av Amerikanska marinen under kalla kriget för att med hjälp av satteliter guida missiler till sina mål med stor precision. Det är alltså på bekostnad av människors liv du kör runt och blir guidad av Lillbabbs röst till jobbet. Frågan är dock om det är värt det.

Men för att lämna historian bakom oss och se på tekniken idag så är i princip all modern teknik integrerad med datorer. Från början var datorer endast en mängd transistorer och kondensatorer som var uppkopplade på ett sådant sätt att de kunde utföra enkla beräkningar. Idag är datorer mycket mer än så. Datorer kan i vår nutid tillåta folk att kommunicera på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. De gör också mycket arbete lättare så som tex konstruktion där man kan simulera sina produkter innan de byggs. Datorer har blivit en stor del av vårt samhälle och har utvecklats till en punkt där de i många sammanhang överträffar människans kapacitet. Detta handlar inte bara om hastigheten de kan utföra beräkningar på, utan även något som kallas AI (Artificiell Intelligens). Detta har utvecklats så långt att vi idag har kommit till frågan ”Vad är liv?”. Detta är en fråga som många frågar sig. Wikipedia säger att de saker som definierar liv är att: det förökar sig, det för vidare arvsanlag vid reproduktion, det vidareutvecklas, det reagerar på yttre stimulans, det söker föda och det har en ämnesomsättning. Detta är också en ganska allmän uppfattning angående liv; men frågan är om detta inte endast är definitionen för biologiskt liv. När vi människor stimuleras av något bra frigörs kemiskt hormon som får oss att känna oss glada. Vi är alltså inte mycket mer än kemiska maskiner av biologiska ämnen. Om man skulle bygga en robot (AI) som fungerade på samma sätt, alltså som kunde på liknande sätt känna känslor, skulle denna definieras som ”levande”? Många anser att vi är på gränsen till att skapa liv. Inte biologiskt liv, utan ett helt nytt sorts liv av metall och isoleringsmaterial. Detta är ett helt nytt steg inom teknikutvecklingen. Som jag nämnde tidigare är vi människor i allmänhet rädda för nya saker, men har blivit vana vid ny teknik så att vi accepterar den mycket fortare. Tanken på att ”skapa liv” skrämmer många eftersom det är något vi aldrig sett eller upplevt förut. Det har varit ett hett ämne de senaste åren, vilket resulterat i en hel del litteratur som tex  filmen ”I robot” där en robot konstrueras som har både känslor och möjlighet att fatta beslut på samma sätt som vi människor, alltså inte endast genom binära beräkningar, vilket är det alla ”vanliga” datorer gör idag.

Min slutsats efter att ha begrundat och analyserat teknikutveckling både idag och genom historien är att den både gjort gott och ont. Den har fört vår civilisation framåt på ett sätt ingen för 2000 år trodde var möjligt. Dock har den förts framåt med blodet hos människor som bränsle. Den har tagit oss till höjder som nästan är svindlande i många sammanhang, och vi vet inte vad som kan komma att hända om vi lyckas ge maskinerna medvetande; speciellt med tanke på deras så mycket större kapacitet. Detta speciellt med tanke på alla kända biologiska varelsers instinkt för överlevnad. Frågorna vi helt enkelt måste ställa oss själva är: Vart vill vi komma med tekniken, och gör den oss verkligen så mycket lyckligare?

Leave a comment

Filed under Uncategorized

Richard Dahl

Kommer teknikutvecklingen lösa miljöproblemen eller förvärra dem?

En dystopi med en förstörd planet eller en utopi där människan lever i harmoni med naturen? Hur det kommer att gå kommer till en stor del bero på teknikutvecklingen. Teknikutvecklingen kan lösa miljöproblemen eller så kan den förvärra dem.

Ett tidigt exempel på människans stora miljöförstörelse och ogenomtänkta resursslöseri var civilisationen på Påskön. Cirka 1100-2500 år sedan befolkades Påskön. Så småningom byggdes en relativt framstående civilisation upp och uppnådde en befolkning på cirka 10000 människor. Påskön hade för lite resurser för att försörja en så stor befolkning med den primitiva tekniken som invånarna använde. Allt började med att mer och mer träd höggs ner, främst för att bygga de stora och välkända statyerna som finns på ön. När de flesta av träden väl höggs ner blev det mycket svårare för invånarna att bygga hus, dessutom kunde man inte längre bygga kanoter, även fiskenäten (som tillverkades av en speciell träsort på ön) blev svårare att göra. Därtill påverkades öns jord negativt av nedhuggningen och det blev mycket svårare att odla. Ju längre tid det gick desto närmare total kollaps nådde civilisationen på Påskön. Detta skedde bland annat genom nästan konstant krigsföring, slaveri och kannibalism.

Trots att detta exempel beskriver en ö med relativt begränsade resurser kan detta jämföras med vår situation på jorden. Vi bor på en planet med begränsade resurser som vi förbrukar utan att tänka på konsekvenserna. Dessutom är vi isolerade från resten av världsrymden och om något går fel så har vi ingenstans att fly (vår närmaste stjärna ligger 4 ljusår bort och vi har ännu inte upptäckt hur vi färdas med så höga hastigheter).

Enligt Lasse Gustavsson på Världsnaturfonden så konsumerade mänskligheten redan år 2007 ”30 % mer av jordens tillgångar än vad jorden kan återskapa på ett år.” Dessutom rapporterade Aftonbladet samma år att om alla levde som den genomsnittlige svensken så skulle det behövas 3,4 jordklot. Den globala konsumtionen har förmodligen tyvärr ökat sedan dess främst eftersom u-länder som Kina och Indien får en rikare och mer välmående befolkning på bekostnad av miljön. Fortsätter vi som vi gör kommer det att leda till ekologisk och ekonomisk kollaps.

Men hur kunde det egentligen bli som det blivit? Genom tiderna har mänskligheten förstört miljön och i flera fall använt för mycket resurser. Däremot har aldrig miljöförstörelsen och följderna av detta både globalt och lokalt varit så stora som sedan industrialismen. I slutet av 1700-talet började den industriella revolutionen i Storbritannien. Snart spred den sig till flera andra Europeiska länder och Nordamerika. Den industriella revolutionen innebar att stora delar av befolkningen som bodde på landsbygden flyttade in till städerna för att jobba i fabrikerna. Sedan industrialismen har teknikutvecklingen gått fram enormt snabbt samtidigt som världens befolkning också vuxit enormt mycket. Tyvärr har konsekvenserna av teknikutvecklingen ofta varit negativa, bland annat har det direkt eller indirekt lett till att arter utrotats, skogsskövling, stora utsläpp av växthusgaser med mera.

Trots att det finns ett antal allvarliga miljöproblem att ta tag i och de flesta (i alla fall i i-länder) känner till dessa finns det få som verkligen tar de på allvar. De flesta fortsätter att göra som vanligt, t.ex. att köra sin bensinbil, värma upp huset med olja, slänga det mesta i papperskorgen istället för att återvinna och äta kött. Det finns dessutom de som tror att den globala uppvärmningen är en bluff (bland annat 30000 forskare som stämt Al Gore).

Även om den globala uppvärmningen nu verkligen är en bluff (vilket är osannolikt) betyder detta ändå att vi inte kan fortsätta att som vanligt konsumera och använda miljöfarlig teknik. Det finns ett antal stora miljöproblem att ta tag i förutom den globala uppvärmningen, bland annat vår överkonsumtion/resursslöseri, skogsskövling, erosion, spridning av främmande arter (arter som hamnar i ekosystem där de inte ska befinna sig), förtunningen av ozonskiktet, försurning, övergödning och utrotning av djur- och växtarter.

Det finns flera faktorer som gör att människor i allmänhet inte vill ta tag i problemen på allvar. Jag tror att människor har svårt att se konsekvenserna av sina handlingar då konsekvenserna ligger flera år framåt och tänker ”Sak samma vad jag gör idag, jag kommer inte att påverkas.” eller ”Varför ska jag bry mig om vad som kan hända i resten av världen om det inte blir så farligt i Sverige?”. Det finns till och med en hel del politiker som inte tar miljöproblemen på stort allvar. Som tur är finns det privatpersoner, företag och organisationer som tar tag i problemen.

Men frågan är som sagt ifall teknikutvecklingen kommer förvärra eller lösa miljöproblemen. Tekniken för att lösa problemen finns till stor del redan nu, några exempel på sådan teknik är elbilar, solceller och varor tillverkade av återvunnet material. Trots att tekniken finns är det egentligen få som vill betala det högre priset för att köpa dessa varor.  Många politiker vågar inte satsa mycket pengar på att utveckla och förbättra den miljövänliga tekniken. Som tur satsar fler och fler företag på att utveckla miljövänligare teknik. Ju fler företag som utvecklar den tekniken och därmed konkurrerar med varandra desto snabbare kommer tekniken utvecklas och desto billigare blir det.

Min slutsats är att tekniken kommer att lösa miljöproblemen om den blir billigare och bättre. Troligen kommer den då att komma in på den stora marknaden och konkurrera ut den omiljövänliga tekniken. Dock hoppas jag att politiker tar tag i problemen på allvar och inför lagar och skatter som gynnar miljövänlig teknik och andra miljövänliga åtgärder, exempel på sådana kan vara högre moms/skatt på kött, lägre kostnad för ekologiska varor och gratis kollektivtrafik. Det bästa vore ifall alla länder kunde enas om en miljöplan med bland annat utsläppsminskningar.

Källor

http://www.wwf.se/press/1139342-nu-verkonsumerar-vi-jordens-resurser-med-30-procent

http://faktabanken.nu/stjarnavstand.htm

http://www.primitivism.com/easter-island.htm

Leave a comment

Filed under Uncategorized

Adrian Skog Söderberg

Leave a comment

Filed under Uncategorized

Sebastian Schwartz

Leave a comment

Filed under Uncategorized

Markus Carlander

Är tekniken vår framtid?

Teknikutveckling är ingenting nytt som många tycks tro utan är något som berört oss människor i urminnes tider. Ända ifrån dess att första verktyget, vapnet eller vad det första redskapet än var så har vi människor i vår ivriga strävan av ett bättre, lättare och innehållsrikare liv utvecklat otaliga mängder av redskap. Redskap som med facit i hand skapat det otroligt utvecklade samhälle som vi lever i idag och gett oss många ökade förutsättningar till ett bra liv. Men teknikutvecklingen har också på många sätt medfört försämringar och negativa konsekvenser genom tiderna. Så frågan är vad teknikutvecklingen kommer att innebära för vår framtid? Kommer den att tillföra en bättre värld för oss alla eller kommer den till slut att annihilera vår egen existens?

Att kunna veta och säga hur vår framtid kommer att se ut finns det nog ingen som vet riktigt. Men vad jag tror är att svaren inte ligger i framtiden utan snarare i Homo Sapiens gener som genomsyrat hela vår utvecklingsprocess. Om vi aldrig hade haft ett behov utav att utvecklas skulle vi nog fortfarande kunna betraktas som apor och inte varit där vi är idag med avseende på teknologin. Dessutom tror jag att många behov och instinkter som till exempel maktbehovet, flockinstinkten och rovdjursinstinkten finns i vår ryggmärg som förklarar varför konflikter lätt uppstår med vårt moderna samhälle. Nu för tiden är många utav våra medfödda instinkter som har sina rötter långt tillbaka i tiden inte längre nödvändiga för vår egen överlevnad även om de fortfarande lever kvar i våra ådror.

Detta kan vara en logisk bakgrund till varför krig fortfarande uppstår även i vårt civiliserade levnadssätt. För så länge som det har funnits människor har det även funnits maktkamper mellan olika grupper. Dessa kamper har i utsträckning bidragit till att teknikutvecklingen förts framåt eftersom behovet av nya och bättre vapen varit mycket stort för att kunna segra över sina motståndare. Även in i nutid så har krigen haft en stor betydelse för teknikutvecklingen såsom de två världskrigen. Många nya innovationer kommer just ifrån vapenindustrin som därefter fått andra användningsområden efter hand. Ett exempel på det är koordinatsystemen som utvecklades pågrund utav att man behövde snabbsiktade missiler med hög precision men som nu idag fått användningsoråden som bland annat industrirobotar. Men vapenutveckling innebär inte bara guld och gröna skogar man måste alltid komma ihåg att vapnen faktisk är utvecklade för att lämpa sig i krig som kan få mycket ödesdigra konsekvenser om de används till det. Under kalla kriget var både USA och Ryssland upprustade med så pass effektiva vapen att hela människans existens stod på spel.

Men teknikutvecklingen har inte bara drivits fram av maktkamper och krig utan en stor andel av teknikutvecklingen har sina rötter i strävan mot en enklare och effektivare vardag. Människan har liksom inte nöjt sig med att gå, bo i grottor, laga mat över öppen eld och klä sig hudar. Det har genom alla tider funnits en lathet på sätt och vis som fått människor till nytänkande. Utan denna motivation och trohet till att saker och ting går att förändra så skulle vårt nutida samhälle inte existerat på samma sätt som vapnen inte skulle ha funnits.

Hur framtiden kommer att se ut är en stor och intressant fråga som det finns många olika tolkningar av i filmer och böcker. Tråkigt nog lutar trenden mot en mörk och dyster framtidsskildring som jag kan tänka mig beror på rädslan för att det skulle hända i framtiden. Några utav de många filmerna som varnar för vad som möjligtvis skulle kunna hända i framtiden är ”I am Legend”, ”The Day After Tomorrow” och ”I. Robot”. Så länge det finns människor så kommer det alltid att finnas en drivkraft för att utveckla den teknik som finns. Men det innebär också att tekniken måste utvecklas med varsamhet och ansvar som filmerna ofta påpekar med sitt budskap.

Leave a comment

Filed under Uncategorized