Fredrik Walldén

Syn på teknikutvecklingen

 

När utvecklingen går snabbt framåt bildas två grupper. En som är positiv till utvecklingen och en som är negativ till den. Så har det alltid varit så länge vi kan minnas. Detta fenomen är ganska logiskt, alla kan inte tycka likadant. Oftast är det tidigare erfarenheter som påverkar den inställningen man har till den tekniska utvecklingen. Det kan vara både negativa och positiva erfarenheter.

Ett exempel på detta kan vara en uppfinnare som bygger ett flygplan, antingen så kan han vara säker i sig själv och vet att uppfinningen fungerar eller så vet han någon svaghet som gör att han eller hon inte vill flyga med flygplanet. Flygplanskonstruktörer idag brukar skoja om att de aldrig skulle flyga med något där delarna är sammanfogade med hjälp av lim. Detta är en negativ erfarenhet som gör att de får den inställningen. Oftast så tar man inte ställning i svart eller vitt, dvs. att man är det ena eller det andra. Man kan se både fördelar och nackdelar i teknikutvecklingen.  Detta skiljer sig från individ till individ men det finns givetvis extremfall inom detta område också och det är dem vi ser på tv som spekulerar om hur farligt eller bra det skulle vara med den nya tekniken.

De som är positiva till teknikutvecklingen ser möjligheterna, möjligheterna att utveckla samhället och göra vardagen enklare och roligare. Om man kollar på utvecklingen av internet så har den gått i en rasande fart. Det fanns folk som sade att internet bara var en trend och att den snart skulle gå över när de presenterade den geniala idén. Vi trodde aldrig att folk skulle tillbringa mer tid framför datorn än vad man gör sovandes i sängen. Hela vårt samhälle bygger på detta nätverk. Denna utveckling hade aldrig gått om det inte fanns folk som var nyfikna och positiva till att utveckla och använda internet. Så är det med allt man behöver någon som driver på. Ett projekt som är stort behöver många som hjälps åt för att komma vidare. Det kan tyckas vara konstigt men det krävs också personer som är skeptiska och lite bakåtsträvande för att projektet skall fungera. Någon behöver kritisera och försöka hitta fel så man kan rätta till dem och eliminera risker. Vissa fel går dock inte att rätta till och det är dem vi får leva med. En nackdel med mycket datoranvändning är att man sitter still och man rör inte så mycket på sig. En sådan nackdel som icke insatta kommenterar är att det inte är så socialt och man umgås inte, medan de som är insatta i användandet inte alls förstår vad det är dem syftar på, de pratar ju med alla sina vänner via internet och, de träffar även nya vänner där.

Många som är emot teknikutvecklingen är lite rädda för tekniken. De förstår inte riktigt hur den fungerar eller är rädd för att den skall missbrukas. Många gamla människor idag tycker att utvecklingen är helt obegriplig och förstår inte varför allt skall vara så krångligt, dem säger att det var bättre förr.  Tillexempel tycker de att det är jobbigt att sköta sina bankärenden på nätet och de klagar för att fler banker hänvisar till datoranvändandet istället för att sköta det hela manuellt . Då säger de gamla att det är helt obegripligt att man skall förvara alla sina pengar i en dator, att man skall skicka iväg allt man äger via cyberspace! Slutsatsen man kan dra av detta är att man behöver båda sortens människor för att utvecklingen skall fungera. Skulle den ena försvinna skulle allt förändras, dock på olika sätt. Skulle bara den konservativa vara kvar skulle den inte hända något och skulle den framåtsträvande bara vara kvar skulle det antagligen hända någon olycka eller katastrof som slutligen ödelägger jorden. Det finns teorier om att ett sådant fenomen kommer att inträffa när man tror sig fått fram ett vaccin mot cancer. Det finns flera filmer som beskriver detta fenomen, tillexempel filmen I’m Legend för att nämna någon.

Min personliga åsikt inom detta ämne är väldigt positiv. Visst jag ser nackdelar men dem är oftast försumbara i sammanhanget. Skall vi ha det som vi alltid har haft det skulle jorden bli en väldigt tråkig plats att vistas på. Det gäller att se möjligheterna istället för alla problemen. För 50 år sedan så kunde man inte logga på sin dator och prata med någon på andra sidan av jordklotet. Internet är också en ständig källa till information, både negativ och positiv sådan. Teknikutvecklingen idag går i en sådan rasande fart så jag tror inte det dröjer länge innan vi får evigt liv utan tråkigheter och sjukdomar. Men för att detta skall hända gäller det att vi använder vetenskapen på rätt sätt. Vi skall komma framåt, inte lägga pengarna och tiden på att skjuta ihjäl varandra. Dock har den största utvecklingen i världen skett just när vi skall utveckla så vi kan ha ihjäl varandra. Det var nämligen under första och andra världskriget som utvecklingen gick med en rasande fart. Man uppfann saker så som radarn, ekolodet och kondensatorn och utan dem skulle vi kunna glömma många av de saker vi tar förgivet idag.

Kanske behöver det hända något som gör att vi blir pressade och lägger på ett extra kol och uppfinner saker snabbare. Jag tycker dock att det skulle vara onödigt att ställa till med ytterligare ett världskrig bara för att få utvecklingen att få framåt.

 

Referenser

Mina far- och morföräldrar gav mig insikt i hur tekniken påverkade deras vardag både nu och då. Det är med hjälp av informationen från dem som jag har kunnat skriva denna uppsats.

Tack till:

Farmor: Evy Walldén

Farfar: Ingemar Walldén

Morfar: Kjell Gunnarsson

Carl Röckert

Sebastian Klug Havås

I den cyberpunktekniska revolutionen
Av: Sebastian Klug

Vad är en utopi? Hur sätter vi gränserna för vad en dystopi är? I William Gibsons roman Neuromancer målas en mörk och förvriden värld i sann Blade Runner-anda upp. Titta på vad ni skapat människa, eller snarare kan skapa. I städer som är dolda från solen under ett ständigt täcke av förorening. I barer som osar av svett, cigaretter och brända elektroniska implantat. Här finns något så mycket coolare än kala vita rum, en soffgrupp i hörnet och en ultratunn tv på väggen. 1985 var inte den värld som dessa verk skildrar utopiska, men med tiden har de blivit det. På samma sätt som Jules Verne och realismen inspirerade många av 1900-talets största ingenjörer kommer 1980-talets science fiction att inspirera framtidens innovatörer.

Jag vill kalla detta för den cyberpunktekniska revolutionen. Jag vill dessutom påstå att revolutionen redan har börjat.

Minns ni Minority Report från 2002 (baserad på boken med samma namn av Philip K. Dick, Dick som för övrigt är en av pionjärerna i genren)? I filmen styr Tom Cruise datorn endast med hjälp av handskar på händerna, studenter på MIT i USA har nu lyckats ta fram ett sätta att göra detta, utan handskarna! Till sin hjälp har de använt Microsofts nytillskott Kinect. Kinect är ett tillbehör till spelkonsolen xbox360. Kinect är en kamera som med hjälp av bland annat IR ljus kan filma och känna av rörelser i tre dimensioner och i innovatörers händer har man lyckats sträcka användningsområdena bort från tv-soffan. Ett företag vid namn TED håller också på att utveckla vad de kallar för ett sjätte sinne, deras Sixth Sense technology fungerar så att en projektor projicerar upp en bild på väggen, ett papper eller i din hand. En kamera läser sedan av dina rörelser på ett liknande sätt som Kinect gör. Att man tar tankar som är sprungna ur den mörka epok som postmodernismen är och gör något nytt, fantastiskt och innovativt av dem ger mig gåshud, speciellt när man tänker på samhällsnyttan hos både Sixth Sense och Kinect. Man möjliggör helt nya typer av fjärrstyrda applikationer, läkare kan utföra operationer från andra sidan planeten, farliga arbetsuppgifter kommer i än mindre grad vara utförda av människor på plats och detta är bara början. Dessa banbrytande tekniker och möjligheterna de för med sig är utan tvekan ett bevis på att framtiden är här, på att vi just nu lever i den era som kommer att förverkliga det Dick och Gibson drömde om. Möjligheterna som teknikerna ger begränsas bara av innovatörernas fantasi.

I Cyberpunken finner man inte bara fantastiska tekniker. Det finns också en utpräglad rädsla för konsekvenserna. i Neuromancer beskrivs matrisen, ett slags grafiskt internet, ett vilda västern i datarymden där data-cowboys (hackers), multinationella företag och artificiella intelligenser är i en ständig maktkamp. Idag har vi Wikileaks som slåss mot stater och företag, på sin sida har de hackers som tar kampen för sina ideal. Än en gång är cyberpunken inte långt borta. Vi behöver inte trådar till huvudet för att kunna koppla upp oss till internet och dagens superdatorer kan inte ta rationella beslut, men 2020 kanske de kan det. Genren är också full av idéer och teorier om vad elektroniska implantat kan göra med människan och till detta tillhör att  man ofta upp frågan om vad som är mänskligt. Inte heller dessa tankar är främmande för oss idag, då vi kan få allt större delar av våra kroppar utbytta mot mekanik eller elektronik som fyller samma funktion lika bra, om inte bättre.

Men vad händer då med genren i sig? Blir cyberpunken förlegad när dess tankar och ideal blir till verklighet? Självklart inte. För allt detta tillsammans, de underbara idéerna, konsekvenserna dessa idéer för med sig, på gott och ont, och att vi nästan nått dit har tillsammans skapat det lika dystopiska som utopiska popkulturella fenomenet som cyberpunken är. Den smutsiga, mörka och alldeles, alldeles underbara cyberpunken. Cyberpunken har skapat en alternativ tidslinje, där drömmen om flygande bilar, neonhologram och hårsprej alltid kommer leva kvar.

Tom Gyllensten

Teknik på gott och ont.

Vi människor. Planetens smartaste varelser. Den enda varelse som kan använda verktyg för att utföra en uppgift. Den enda varelse som utrotar andra arter. Den varelse som med hjälp av sin hjärna, kunnat resa ifrån jorden. Teknikens utveckling har pågått ända sedan människornas uppkomst. Vi började som jägare, tog fram vapen för att lättare kunna jaga, kom på elden, uppfann hjulet, elektriciteten och så vidare ändra fram tills idag.

Den tekniska utvecklingen har skapat en ny värld för oss. En värld anpassad för oss människor, endast oss människor. Vi har skapat fantastiska saker!  Vi har bekvämligheter som ingen kunnat drömma om ens för bara 200 år sedan. Denna tekniska utveckling som ur evolutionens tidsaspekt sett , skett med ljusets fart. Det var bättre förr brukar man ju säga. Och kanske var så fallet? Tiden innan vår teknik började bi farlig för oss. För tekniken har väl stigit oss över huvudet, eller?  Vi förstör oss själva, våra medmänniskor och vår planet , säger någon. Vi överlever, säger någon annan. Skall vi sluta utveckla vår teknik bara för att rädda någon randig katt?

Vi har teknik som påverkar oss människor positivt. Forskare har skapat mediciner som gör att vi kan leva längre. Ingenjörer har skapat maskiner som kan förse oss med stora mängder energi. Vi har snabba sätt att transportera oss. Vi kan kommunicera med varandra, trots att den vi pratar med befinner sig på andra siden Jorden. Vi håller till och med på att anpassa oss för att leva i yttre rymden.

Men samtidigt har vi skapat problem. Med medicin och bättre vård kommer en överbefolkad planet. Med kärnenergi kommer kärnvapen kraftiga nog att utrota allt intelligent liv på vår planet. Med bilar kommer växthuseffekten. Vi håller på och förstör oss själva. Har den tekniska utvecklingen kanske gått för fort för vårt eget bästa? Desperat försöker vi rädda oss med miljövänligare bilar, nya energiprinciper och försök på att bosätta oss i yttre rymden. Jordens befolkning är så intelligenta att vi vet allt detta. Vi vet vad vi gör med vår planet likt med våra djur som vi utrotar och vår atmosfär som smutsar ner. Ironsikt nog forsätter vi med det vi är bäst på. Att fortsätta att utveckla vår teknik, fortsätta ta bilen till jobbet och fortskrider med skövlingen av regnskogen .

Detta låter nu som om jag är totalt emot denna rasande teknikutveckling. Men så är icke fallet. Vi människor kan inte sluta upp att leva. Vi kan inte sluta utveckla vår teknik. Det är försent för detta. För fortsätter vi inte utveckla vår teknik kommer vi antagligen inte överleva. Världen kommer bli överbefolkad, maten och energin kommer ta slut, krig utbryta och våra atombomber förstöra oss själva och vår planet.

Självklart har tekniken goda sidor.  Vår forskning och utveckling gör att vi nu förtiden kan utföra otrolika saker. Vi kan bota cancer, flyga, utforska havets bottnar och miljoner saker därtill. Många av våra tekniska nyskapelser för dock med sig mindre bra saker. Vår förbränning av fossila bränslen förpestar luften vi andas. Vi överlever längre, vilket gör att vi måste hugga ner regnskogen på grund av mat och platsbrist. Vi utvecklar farligare och farligare vapen som förintar oss själva.

Dock kämpar vi hela tiden för att bromsa detta. Med ny teknik gör vi bränslesnålare fordon och hittar nya sätt att skapa energi för att tillgodose vårt ständigt växande energibehov liksom vi bekämpar skövlingen av regnskogen . Men räcker detta? Kommer vi klara av framtiden? Kommer teknikutvecklingen fortsätta med samma rasande takt som den gör idag?

Men samtidigt föds antagligen nya problem med framtidens tekniska innovationer. Kommer vi kunna lösa dessa också? Eller kommer vi inse att vissa tekniska uppfinningar helt enkelt skall lämnas ouppfunna? Detta är en fråga som endast framtiden kan svara på. En framtid byggd på teknik. Teknik på gott och ont.

Av Tom Gyllensten

En av de största tänkarna genom tiderna*!

---

Robin Kautto

Jakob Sjöholm

Vår gemensamma påverkan

Människans påverkan på klimatet. Människan har bara funnits till en liten, liten tid av den totala tid som vår planet som vi valt att kalla jorden har existerat, så långt tillbaka som vi kan uppskatta att den har funnits till. Att människan påverkat livet här på jorden råder det inget tvivel om, och att vi i dagens samhälle är mycket väl medvetna om att vi tillsammans kan påverka miljön vi lever i tror jag inte heller att det råder något tvivel om. Men för att verkligen lyckas göra något åt klimatet som hotar att riva sönder hela vår tillvaro som vi känner den idag måste alla jobba åt samma håll, vilket inte alltid ligger i människans natur. Att världens ledare i klimatmöte efter klimatmöte inte kan enas om vem som får fortsätta att spy ut koldioxid och vilka som får dra i handbromsen är ett bra exempel på hur det ser ut i dagens tillvaro. För de i-länder som tvingas dra i den så kallade ”handbromsen” kommer det betyda ett stopp i ekonomin medan det blir vice versa för de u-länder som får forstätta utvecklingen av sina länder vilket bokstavligt talat sticker de andra länderna i ögonen, vilket i sin tur leder till att de blir oense i förhandlingarna. Detta är ett fenomen som förekommer över allt, för att ta ett exempel så tror jag att det är många som skulle vilja byta till en sämre betald arbetstjänst för att någon av kollegorna har det svårt med ekonomin. Eftersom vi inte kan bli ense om vilka regler vi ska förhålla oss till forstätter vi att släppa ut stora mängder koldioxid och detta blir ju desto lättare då effekten av våra handlingar nu, kanske inte får effekter för vårt klimat förrän längre fram, Vi måste förstå vad vi gör mot vår planet innan det är försent. ”Det krävs en chock för mänskligheten för att vi ska uppfatta faran. Om förändringen tycks ske stegvis, när den egentligen går fort, har vi lätt för att bara sitta där och inte reagera” ett citat från Al Gore bok ”En obekväm saning”.

Problemet ligger i att alla inte jobbar åt samma håll. Vi får inte glömma bort att vi bor på den här planeten tillsamans, att vi alla blir påverkade av varandras handlingar och att vi måste bort se från att försöka tjäna mest pengar eller skaffa oss maktövertag på bekostnad av klimatet “Vi måste ta vårt förnuft till fånga och stoppa den här galenskapen “framförde Al Gore från klimatmötet i köpenhamn 2009.

Jag tänkte avsluta med ett citat från boken ”Earth in the balance” skriven av Al Gore. Vad jag vill försöka förmedla med det här citatet är att det är dags att tänka om vad gäller vår tillvaro här på planeten jorden

“ We have misunderstood who we are, how we relate to our place within creation, and why our very existence assigns us a duty of moral alertness to the consequences of what we do. A civilization that believes itself to be seperate from the world may pretend not to hear, but there is indeed a sound when a tree falls in the forest”

Albin Rössle

Essä om teknikutveckling och domedagen

Tusentals böcker och filmer beskriver hur världar ligger i krig och hur onda globala företag styr och ställer som de vill. Dödsstjärnor, robotar och av människan skapade virus sätter tvivel på mänsklighetens framtid. Det finns oändligt många teorier om hur teknikutvecklingen kommer att sabotera världen som vi känner den. Hur kommer det bli i framtiden? Det kan gå hur som helst men, jag kommer i denna essä redogöra för min egen uppfattning om domedagsrelaterad teknikutveckling.

Först och främst är frågan: Bör man vara rädd för teknik och dess konsekvenser?

Den vanligaste och mest troliga domedagsteorin är den om kärnvapenkrig där jordens stormakter utrotar varandra. Om mänsklighetens undergång har med teknik att göra så är troligen den här orsaken logisk och även nära. Nu ligger vi inte i riskzonen, men under hela andra halvan av 1900-talet var det nära ögat. Man kan bara hoppas att vi är smartare än att vi dödar varandra i framtiden. En annan relativt nära teori är den om att vi släpper ut ett virus, ju mer vi forskar, ju större är risken. I Sci-fi så är virus ofta likställt med zombies som i ”Resident Evil”, men kan förekomma i scenarier som ”Mission Impossible 2”, där läkemedelsföretag tjänar pengar på att tillverka motgift till avsiktligt planterade virus. Tanken på att det i båda dessa filmer är de ”goda” företagen som sprider oreda är skrämmande med tanke på att slaget kommer så plötsligt och man inte kan vara beredd.

För att gå till de mer absurda eller bara framtida teorierna så finns det spekulationer om utomjordingar, robotar och kloner. Troligen kommer man om flera år stöta på utomjordingar i rymden, men problemet känns avlägset och det är alltför stora avstånd i rymden och teknik som används i Sci-Fi skräckisen Event Horizon där man viker universum för att komma närmare en plats är på lång tid orimligt. Vi kan inte räkna med vår egen förmåga i det här fallet. Det som kan vara betydligt värre är om de hittar oss först och vi får något som liknar ”Independence day”. Dock så betyder inte det att alla utomjordingar vill döda oss, utan kan vara tvärtom, att vi är skapade av dem som i ”2001: A space Odyssey”. Min personliga favoritteori är klonarmén tagen från ”Star Wars”. Detta kommer dock inte vara på tal förrän om 100 år då kloningen har förbättrats avsevärt. Vi pratar då naturligtvis inte om en galaktisk armé utan kanske speciella insatsstyrkor, men för att betrakta klonsoldater som en domedagsteori, krävs det många kloner och kanske t.o.m. inbördeskrig mellan jorden och framtida kolonier i rymden?

Det mer framtidsnära problemet är robotar och datorer. Med utvecklingstakten på dessa områden som man faktiskt ser framsteg i varje månad, kan superintelligenta datorer och revolterande robotar vara ett potentiellt växande hot. Inom 50 år kan jag verkligen förstå om det vore möjligt för en framtidsbild som skulle likna boken och filmen I Robot.

Angående trovärdigheten i dessa teorier, kan man enkelt konstatera att det i framtiden inte vore omöjligt att något liknande skulle hända. Alltså är inte våra farhågor helt bottenlösa. Det är naturligtvis ingenting man bör oroa sig över, men litteratur och film har faktiskt gjort något väldigt viktigt för oss i detta sammanhang. Genom att göra temat populärt, finns faktiskt tanken i bakhuvudet på oss hela tiden. Man kan således undvika problemet med korrupta datorer eller ha strängare regler för kloning. Genom att man upprepade gånger tar upp ämnet och utforskar fler teman, granskar man samhället lite som i en tidning fast på ett djupare och mer diskret plan där vi bara i det undermedvetna förstår kritiken eller varningen.

Men för att återgå till själva teknikutvecklingen; min personliga åsikt är att teknik är bra. Denna explosionsartade utvecklingen som skett de senaste två århundradena ser ut att fortsätta. Den för med sig högre levnadsstandard och kan rädda liv. Tack vare tekniken har vi längre livslängd och därför blir vår jord överbefolkad. Vissa är dock snabba att påpeka att den även kan ta liv och snabb teknikutveckling kan skapa stora problem. Speciellt i krigstider eller när den är ojämnt fördelad. Ett tekniskt övertag har visat sig göra att människor anser sig vara bättre än andra människor. Detta visar sig bl.a. i Jules Vernes verk ”En världsomsegling under havet”, där kapten Nemo egentligen inte vill skada någon, men vi ser att känslor och ansvar inte är en bra kombination.

Om man jämför alla de här teorierna, ser man att förutom i de fallen där vi har korrupta datorer eller robotar, är det inte tekniken själv som bär skulden utan snarare politiken bakom. Som Jules Verne tyckte, så kan inte människan bli perfekt, men det kan tekniken. Själv är det så jag tycker också, för tekniken kan vi påverka mer och den närmar sig perfektion som limes h går mot noll i matematiken. Det kommer alltid att uppstå tvister, men tekniken kanske till och med kan lösa dem för oss. Min poäng är att det inte är tekniken vi borde akta oss för, utan för människorna som hanterar den.

Jonas Hagberg

I rymden vilar en kommande historia

 

Rymden, detta otroliga fenomen som skapat debatt och funderingar från forskare runt jorden i många hundratals år. Rymden, som genom tiderna alltid har varit målet för mänskigheten att utforska. Man har spekulerat om dess storlek och uppkomst, och inte ens nu, så här 50 år efter den första rymdfärden genomfördes, har man kommit närmare sanningen.

Forskare och inte minst jag själv, kan aldrig sluta förvånas över tanken att rymden antagligen inte har ett slut. Just den meningen, inget slut, är svår för mig att uppfatta, för jag associerar alltid en storlek vid något konkret. Men tänk om det nu skulle finnas ett slut, vad skulle hända? Tar det bara stopp likt att köra in i en vägg? och vad finns bortom den? Men stannar vi vid teorin ”inget slut”, vad skulle då fylla detta otroliga tomrum? Vid denna tanke ökar ständigt mina funderingar om planeter liknande vår. Man har ju hittat spår av liv på Mars, men slutar det där? Nej, funderingarna hos mig stärks ständigt vid denna tanke, för visst hade det varit fantastiskt med planeter likt vår egen, som delar vår historia fast ändå på ett helt annat sätt. Tänk om man i framtiden kunde dela sina upptäckter, kunskaper och historia med andra i vår galax! Som producenterna och författarna Neill Blomkamp och Terri Tatchell ville förmedla 2009 då de skrev filmen ”Distrist 9”. Denna film förmedlar för visso mycket av människors arrogans, girighet och lathet, men även en vilja till samarbete för utveckling, vilket är något som vi som ras värderar över allt annat.

Att hitta en annan planet i vårt universum hade inte bara spelat roll för vår utveckling, utan även för vår överlevnad. Forskning har under de senaste åren visat att om vi fortsätter leva som vi människor gör kommer vi om några år ha använt upp jorden till den gräns då det inte går mer, då den säger ifrån. Ändrar vi då inte vårt levnadssätt snart så kommer en ny planet stå väl till pass. Frågan är då om en ny start kommer leda till det bättre och om vi lyckas lära av det misstag som vi alla dagligen gör? Det skulle jag vila kalla teknikens baksida, att vi utvecklar mer och mer, men det tar alltid ett tag innan det utvecklade blir överkomligt miljövänlig. Denna tid har idag förkortats avsevärt, men det skulle varit gjort för länge sedan om vi skulle sett en effekt idag. Ett bra exempel på detta är bilutvecklingen. Man pratar idag om hur farliga bilens avgaser är och hur mycket dess katalysator gör för naturen. Men katalysatorn är en ca 30 år gammal uppfinning, som blev lagkrav för nyproducering för 20 år sedan och bilar har funnits i 100 år. Förvisso började bilar inte användas flitigt förrän ca 50 år sedan, men det är många mil som bilar rullat utan katalysator, och i fattigare länder görs det fortfarande.

Bilar är bara en del av allt det som ständigt skräpar ner och förstör vår planet, men det är aldrig försent att börja göra något åt det. Många har i dessa sammanhang lätt för att tänka, men jag lever inte under den tiden, så då är inte det mina problem. Men vi måste börja tänka på de som kommer efter att vi är borta, vi kan inte hela tiden lämna allt till en senare generation. Våra far och morföräldrar och många före dem som lämnade över världen till oss. Så nu är det vi som måste sätta ner foten och få miljöförstöringen att vända om vi fortfarande vill kalla jorden (Tellus) för vårt hem.

Man kan ju inte se in i framtiden, så hur det kommer det sluta för oss människor, hur framtiden kommer se ut, kan ingen veta. Vi kanske rentav kommer behöva fortsätta skriva vår historia någon annan stans. Kanske det är i rymden vår kommande historia vila!

Av: Jonas Hagberg

En av de största tänkarna känd av människan

Henrik Fransson

Människans ärkefiende och bästa vän

Teknikutveckling existerar på grund av människans nyfikenhet och vår fantastiska förmåga att anpassa oss till vår omgivning. Teknikutvecklingen är det som driver mänskligheten framåt och är egentligen det enda som skiljer oss ifrån andra djur. Det vill säga vi anpassar oss till vår omgivning och följer inte bara instinkter som andra djur gör.

I Jules Verne verk ”En världsomsegling under havet” så tar Verne upp människans enorma kompetens att anpassa sig samt vår nyfikenhet att utforska nya oupptäckta saker. Detta leder till att vår ras gör mängder med spännande upptäckter som gör att vi kan anpassa oss ytterligare till vår omgivning. Han beskriver i sitt verk om hur det skulle vara möjligt för mänskligheten att en dag bosätta sig på havsbottnen.
Ja, Verne ser verkligen den stora möjlighet som det finns med teknikutvecklingen. Han menar att ju mer vi använder oss av vår nyfikenhet desto bättre kan vi överleva i olika miljöer. Verne ser alltså det ljusa med teknikutvecklingen, hur oändligt långt vi kan nå med den.

Teknikutvecklingen i sig har resulterat i många goda ting, så som dator, flygplan, bil, rymdfärjor, hus och praktiskt taget allting som vi använder oss utav dagligen och tar för givet. Själv så ser jag inte bara möjligheten med teknikutvecklingen som Verne gör. I alla tider har det funnits krig. Jag citerar ett tal från USA:s president, Barrack Obama, ” War, in one form or another, appeared with the first man. At the dawn of history, its morality was not questioned; it was simply a fact, like drought or disease – the manner in which tribes and then civilizations sought power and settled their differences”. Det har alltså alltid funnits krig och jag ser inte anledningen till varför det inte skulle fortsätta finnas. Därför är det inte alltid positivt med teknikutvecklingen eftersom det kan leda till vår egen undergång. Det jag syftar på är att människan har använt teknikutvecklingen till att kriga mot sig själv och är det något som människan är bra på så är det just att döda sig själv.

Författaren Paul Auster har skrivit en bok, ”I de sista tingens land”(1987), om vad som skulle kunna komma att hända om vi använde teknikens värsta vapen, atombomben, mot oss själva. Det han beskriver i sin bok är en stad som är i ett land som blivit atombombat. Detta leder till att staden inte längre får någon mat eller elektricitet levererat till sig. Det är som en stad som förlitat sig på tekniken men plötsligt förlorar den. Man får läsa om hur hela staden sakta faller isär och hur människor försöker anpassa sig till den nya omgivningen, men blir ständigt svagare. Det Auster försöker säga med detta verk är att ifall vi skulle använda tekniken mot oss själva så kan det endast leda till att vi mister tekniken och därmed all den tid och utveckling som vi lagt ner på den.  Jag tror inte att Auster menar att teknikutvecklingen är något negativt utan jag tror han vill informera världen om vad som kan komma att hända om vi använder tekniken för förstörelse av varandra. Jag själv syftar inte heller på att teknikutvecklingen är något dåligt, utan menar mer att människan är en aggressiv ras och man måste räkna med att det kommer finnas människor som kommer vilja använda teknikutvecklingen för att döda i alla tider.

Jag menar alltså att vi inte bara får se det ljusa med teknikutvecklingen utan även det onda. Men om vi skall fördjupa oss lite i det positiva så tycker jag att vi skall gå in på vår tids mest fantastiska uppfinning, nämligen datorn. Datorn består i grund och botten av en CPU som drivs med elektricitet. Denna CPU är gjord utav transistorer som är cirka 4000 gånger mindre än ett hårstrå är tjockt. Varje transistor är som ett villkor då två stycken pinnar på den måste ha spänning för att den tredje ska få en ut signal. Detta betyder att man kan bygga upp otroligt avancerade villkor och det är detta som bygger hela datorn. Idag så är datorn vår tids stora revolution. Jag tror personligen dock att vi inom snar framtid (ca 1000 år) skulle kunna med hjälp av teknikutvecklingen bosätta oss på andra planeter. Detta med hjälp utav datorer som gör avancerade beräkningar för att simulera hur vi skulle behöva anpassa oss för att bosätta oss där. Redan idag så finns det grova skisser på hur detta skulle gå till. Jag ska inte gå in på det i detalj, men i grund och botten baseras det hela på att energi aldrig kan försvinna. Därför är det möjligt att driva ett helt samhälle med hjälp av avancerad teknologi på ett sådant sätt att vi aldrig behöver oroa oss över att maten ska ta slut eller liknande. Ett bra exempel på hur människan använder sig av datorer och maskiner för att bo ute i rymden tar filmen ”Wall-E” upp. I denna film tas det upp hur datorer och robotar gör så att människan kan bo i rymden i en evighet utan att behöva lämna skeppet. Vi vet att denna film skulle kunna komma till verklighet på grund av teknikutvecklingen och med hjälp av den skall vi också en dag lyckas genomföra att bosätta oss på en annan planet, det är jag övertygad om.

Joakim Robakowski

Teknik, den neutrala spelaren

Tekniken fann sin blomstringstid under industrialismen och idag flyter dess utveckling på. Frågan är bara vad teknikutvecklingen innebär för oss? Det är lätt att se alla fördelar med saker som gynnar oss på många olika sätt.

Människan har i sin natur att underlätta för sig själv, kanske på grund av den fysiska styrkans brist men logiska tänkandet till sin fördel. Det hela inleddes med vapen för att lätt kunna jaga större djur, fortsatte med hjulet för att transportera tyngre laster och idag sitter vi på flygplan för att ta oss jorden runt på mindre än 80 dagar!

Man försöker göra allt för att slippa ha det jobbigt. Visserligen finns det olika sätt att göra det enklare för sig själv.  Olyckligtvis påträffas de fel lösningarna ganska ofta.

Vapnet är en av uppfinningarna som har utvecklats enormt, men inte med matjakten som huvudintresse. Målet bottnar i girighet. Människan vill ha tillgång till naturtillgångar vilket leder till det som inte borde förekomma inom en djurart … det vill säga; krig. Viljan att vara bättre, rikare och äga mer än andra har lett till en piskad teknikutveckling inom vapenområdet som kan betraktas på ett negativt sätt.

Däremot kan transportteknikens utveckling uppfattas mer positivt då denna har hjälpt människan att förflytta sig snabbare både på land som till sjöss.

Två science-fictionböcker av Jules Verne (”En världsomsegling under havet” och ”Jorden runt på 80 dagar”) är verk som berättar om sådana äventyr, men på ett eget, speciellt sätt. Tack vare olika mekaniska transportmetoder reste huvudpersonerna runt världen fortare. I ”Jorden runt på 80 dagar” är äventyret på land, och som titeln säger så utspelar berättelsen runt om i världen. De snabbare transportmedlen (som fartyg, tåg m.m.) hjälpte hjältarna att resa runt jorden på en kortare tidsperiod vilket var ett tydligt tecken att tekniken sparar oss tid och öppnar nya vägar. I dessa böcker förutsades två uppfinningar som är i bruk idag, nämligen U-båten (”En världsomsegling under havet”) och flygplanet(”Jorden runt på 80 dagar”). Med båda dessa uppfinningar har det rests och utforskats med. Tack vare det har människan lärt sig mer om sig själv och sitt hem, jorden.

Men varför utvecklar vi tekniken hela tiden? Handlar det endast om girighet, eller också om mänskliga behov? Ja, det är så enkelt idag som att människan måste ha mat för att överleva och teknikutvecklingen är jobbet som försäkrar ständiga resurser, det vill säga håller pengar i rörelse. Naturliga viljan att alltid ha makt är det som vilseleder oss mest. Människor dödar varandra för pengar med teknikens hjälp.

Å andra sidan så har krigstekniken utvecklat ett system som gör att vi idag kan hålla kontakt med våra närmaste vart de än befinner sig, alltså internet. Dock kan internet missbrukas av många och helt plötsligt bli en negativ teknikutveckling.

Personligen tror jag att vi skulle må bättre ifall vi slapp all den teknik vi har idag. Vi skulle röra oss mer, det vill säga att vi inte skulle behöva gå på gym för att kroppen ska må bra. Familjen hade alltid varit en prioriterad bit av livet och man hade kunnat göra det man gillar. Idag tar stressen över för att allt ska gå fort, just för att företag ska ha fram nya, egna tekniker.